Under rubriken ”Stockholms slott som nationellt monument 1880-2000” höll Rebecka Millhagen, doktorand i konstvetenskap vid Uppsala universitet, vårterminens första KIV-föreläsning inför en intresserad publik. Rebecka gav en intressant och elegant exposé över hur slottets museer och utställningsverksamhet förändrats över tid. Trots att slottet fortfarande är ett levande kungaresidens, har dess publika delar som visas för allmänheten, gradvis fått en tydligare museifunktion, vilket hänger samman med en förändrad samhällssyn och på att kungen har fått en mer representativ och mindre politisk roll än tidigare. De kungliga konstsamlingarna i slottet blev omkring förra sekelskiftet mer offentliga och stora delar fördes över till Nationalmuseum. Rebecka fokuserade framför allt på de fyra museer som idag finns i slottet.
Rebecka Millhagen föreläser
Från att ha varit en kunglig troféhall enligt europeisk, nationell tradition är nu Livrustkammaren ett exempel på ett nytt sätt att levandegöra historiska föremål och göra besökarna mer delaktiga i det som visas. Man valde där att iscensätta och dramatisera tre viktiga historiska händelser. I Skattkammaren (invigd 1970) visas riksregalierna vackert belysta som sagoskimrande symboler i en nästan sakral miljö. I det relativt nyligen ombyggda Tre Kronor (2000) har både estetik och pedagogik fått framträdande plats. Man har tagit fram och visar både arkeologiska fynd och olika kulturlager av byggnadshistoriskt intresse på ett mycket attraktivt sätt. Rebecka Millhagen avslutade med att tala om Bernadottevåningen och galleriet, där man under olika historiska perioder skapat hela miljöer från rum för kungens privata konstsamling till dagens minnesrum över en dynasti.
Medlemskap
