Oskar Nordell, doktorand vid Konstvetenskapliga institutionen sedan hösten 2014.
I mitt avhandlingsprojekt tar jag fasta på den pågående byggnadsvågen av idrottsarenor som tog fart i Sverige i början av 2000-talet. Syftet med projektet är att använda den samtida arenan som fall för att djupare förstå hur vi idag uppfattar och definierar vad en stad är och hur en stad fungerar. Vågen av arenabyggande sammanfaller nämligen med en omförhandling kring själva stadsbegreppet på grundval av föreställningar om den globala ekonomins verkningar. Min arbetshypotes är att just arenan förkroppsligar dessa föreställningar och deras effekter.
Goodison Park, Liverpool
Arenan som byggnadstyp kan i det här synsättet ses som en sammanlänkande enhet där både diakrona och synkrona trådar flätas ihop. Idéer om fysiska prestationer, rum för skådespel och social kontroll rör sig bakåt i tid med en parallell förväntan på framtida effekter. Arenan är på en gång platsskapande i det lokala samtidigt som den utgör en del av flertalet globala sfärer gällande exempelvis internationell idrott, världsomspännande turnéer samt ikonarkitekturens förmodade verkningar.
Wembley, London
Konstvetenskapliga institutionens vänners stipendium kommer användas för att följa en av dessa trådar som mest tydligt tvinnas till en tamp på de brittiska öarna: arenan som plats för iscensättandet och beskådandet av fotboll. Fältarbetets fokus ligger både i det förflutna och i samtiden. Fotbollens rum har genomgått stora förändringar sedan de först formerades i slutet av 1800-talet. De arenor som en gång länkades samman med arbetarklassens kvarter ersätts idag allt mer av den globala-lokala typ som även återfinns i Sverige. I Storbritannien inleddes detta dock 10–15 år innan Sverige vilket gör tidsperspektivet extra intressant. Å andra sidan är den engelska fotbollen en mångmiljardindustri riktad mot en global marknad. Vilken plats har arkitekturen i denna industri?
Medlemskap
